2011-02-17 / 22:21:16 / vardagen
Intressesmurfarna spricker av överbelastning pga detta inlägg!

Funderar seriöst på att gå och lägga mig, är tröööött. Att stiga upp kvart i sju på morgonen är nog inte riktigt min grej...

Imorse när jag skulle ta min kära cykel och pedala iväg till skolan så upptäöckte jag att bakre däcket var lika platt som en pannkaka. Fan liksom, inte igen! Kanske skall dra hela historien från början: Däcket har varit bråkigt på sistone, luften har pyst ut några gånger med ungefär en veckas mellanrum. Igår var det platt igen när jag skulle iväg till skolan så jag släpade med cykeln till stortorget där det finns en pump, min plan var att pumpa däcket och sedan cykla resten av biten. Men såklart funkade inte pumpen så jag blev irriterad och dumpade cykeljävlen där och gick till skolan istället. 4,53 km är det ifall någon är intresserad... När skolan var slut så gick jag till stortorget igen för att hämta min cykel, då testade jag pumpen igen och till min stora (eller nåja...) förtjusning funkade den! Så jag pumpade däcket och cyklade hem och tänkte att nu håller däcket väl i en vecka igen då. Var på yoga på kvällen och gick via cykeln för att se hur däcket såg ut, hårt och fint var det! Finemang, tänkte jag, då håller det nog tills imorgon också, och några dagar till!

Men imorse var det som sagt platt. Klockan var exakt 7.39 när jag gjorde denna upptäckt och jag skulle vara i skolan 8.15. 4,53 km och 36 minuter. Snö och is som underlag. Jag rusade in till lägenheten, norpade åt mig ett par hörlurar och pluggade in min mobil. Tur i oturen så hade jag lagt in massa musik som jag gillar att lyssna på när jag tränar, som peppar mig att köra lite hårdare. Full volym och så var det bara att sätta fart på benen, och jääävlar vilken fart jag hade trots det dåliga fästet. jag var lite olaglig också och stannade inte vid ett enda trafikljus, haha. Men jag kollade faktiskt efter att det inte kom några bilar. Musiken dunkade i hörlurarna, "you're not gonna make it!" sjöng dom, "yes, I'll make it!!!!" vrålade jag tillbaka i mitt huvud, "you're going down!!" sjöng sångaren i Three Days Grace, "Hell no, I'm not!!" vrålade jag återigen i mitt huvud. Kl 8.18 klampade jag in i salen vi skulle vara i, svettig och jävlig. Endast tre minuter för sent, godkänt, tycker jag, hehe. De hade sett mig genom fönstret och tyckt att jag haft en jäkla fart på, haha. Ja, det stämmer ju i alla fall.

På seminariet skulle vi ha föredrag inför våra seminariegruppet om 5 pers typ, föredraget handlade om en kartläggning av en kommun vi gjort. Fan vad bra det gick, helt sjukt! Kändes nästan kul att ha det där föredraget! Alla fick massor av beröm, och jag blev så glad av det Katarina sa till mig! Hon frågade om jag har erfarenheter av att stå framför publik och ha föredrag, och nej, det har jag definitivt inte! Så sent som i höstas stod jag och darrade som ett asplöv när vi skulle ha föredrag om folkhälsohistoriken, haha! I och för sig var det inför hela klassen och detta bara inför en liten grupp. Katarina sa också att jag "syndes och hördes" samt att jag hade bra publikkontakt, det var som att jag stod mitt i rummet och var bland dem typ. Något sådant sa hon :P Sedan sa hon också att jag balanserade humorn och själva ämnet bra och att jag var mig själv där uppe. Underbart att få höra sådant när man haft skräck inför att stå framför grupper och babbla så länge man kan minnas. Jag tror det blir lättare för mig när jag får ha humorn med, för då kan jag lätta upp stämningen lite och få respons av publiken. Tror också det är lättare när man är färre, man får bättre kontakt med publiken då. Och så älskar jag att ha med en powerpoint, de är så roliga att göra!

Efter seminariet stannade jag kvar i skolan och ät mitt mellanmål samt snattrade lite med de andra, och sedan gick jag iväg till gymmet och gymmade en stund. Modifierade programmet jag har lite så att det skulle gå lite snabbare. Skippade frivändning eftersom jag inte tycker om den, körde shrugs istället som tränar samma del av axelpartiet i alla fall. Långt ifrån lika bra övning, men i alla fall något! Och man måste ju variera träningen sägs det. Körde också ett set militärpress bara för att. Och istället för att maxa tåhävningar på step up-bräda med en fot i taget gjorde jag dem stående i maskin med vikter på, och med båda fötterna samtidigt. Eftersom vaden är en seg muskel så gjorde jag ändå fler repetitioner än vad jag gör med andra muskelgrupper. Skippade också axelrotation, orkade bara inte gör dem, heh...

Efter min gymvisit gick jag hem och åt. Tomatsoppa med baguette, så jävla gott att jag typ dör! Jag chillade vid datorn, var sjukt trött, la mig och vila en stund, gjorde mig klar för volleyn, åt mellanmål och drog iväg på volley. Volleyn var väl ganska ovärd, men servmottagning gick i alla fall bra när de andra övade serv! När vi spelade gick det mindre bra, som tur servade de bara på mig två ggr så det var i alla fall bara två servmottagningar som gick dåligt, hahah...

Nu sitter jag här. Trött. Jag och Nikita skall förresten gifta oss imorgon på hennes födelsedag. Hahahaha! I Olaus Petri-kyrkan xD

haha, näe, nu skall jag sluta skriva. Adios!

Kommentarer
2011-02-18 | 13:19:19
Noémi -

Vad härligt med feedbacken du fick!! :)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

Mail: (publiceras ej)

Blogg / hemsida:



Trackback